Jag är tydligen hjärndöd, patetisk, kontrollfreak, dum i huvudet och helt jävla pantad. och när du säger att jag ska glömma dig, ahmen om det är det du vill, sure! För det är ju som att bara kasta iväg vänskap sådär.
Och sluta skyll allt på mig, det är inte jag som handlar fel här. Förlåt för att jag bryr mig, och säger mina egna åsikter. Men som du beter dig just nu, du kan ju slänga dig i väggen! Det är något du borde göra! Banka vett i skallen på dig!

Love is just a lie

Made to make you blue

Love hurts, love scars.

Om kärlek är blind, så förstår jag varför jag ser dig så klart nu. 

Nu äru körd, knip igen din käft!

Sitter här med världens bästa vän Jenna här i min säng och skriver personligtbrev för ett super jobb nu i sommar, och vi har dött av skratt sen typ, tidigt ikväll. Helt random är vi. Men i alla fall, vi ska i alla fall dygna inatt, och hoppas på det bästa imorgon! Så bra är vi!

Nu, åter till personligabrevet! :)

Vi är bäst!

Du är så otroligt falsk.

Jag är inte stark nog att trycka ifrån. Jag är inte stark nog att visa mig obrydd. För du tär på mig. Jag blir äcklad så fort jag ser dig. Så fort jag hör dig. Så fort jag känner din parfym. Men åh, vad jag önskar att vi kunde spola tillbaka, så att jag kunde ha ett normalt liv. Istället för att gömma mig och låtsas vara stark.
Men som jag sa, jag är inte stark nog.

Förlåt mig.

Jag vill inte höra era äckliga komplimanger. Jag ser mig själv bättre än vad ni gör. Jag ser insidan, ni ser fasaden jag gömmer mig bakom.

What if I need you baby? Would you even try to save me?

Or would you find some lame excuse to never be true?

What if I said I love you? Would you be the one to run to?

Or would you watch me walk away without a fight?

There's really no way to reach me.