I alla fall, jag är så grymt less på dig. Hur kan du komma och säga att vi är så grymt nära vänner och att du alltid kommer finnas där för mig när jag än behöver det och sedan vända ryggen till när jag behöver som mest? Du vet allt om mig, och det känns som att du vänder det mot mig. Tack så fruktansvärt mycket för dina falska löften, tack för att du fick mig att inse hur äckligt falsk du är. Du finns inte för mig längre, jag vill aldrig höra/se ditt namn, jag vill inte höra din röst. Jag vill inte veta av dig någonsin mer, ta bort mitt nummer och radera alla minnen vi har. Tack!
Och det ska tydligen snöa i helgen... Vill någon mig något så sitter jag inlåst på mitt rum till snön är borta! Bra, då vet ni!
I'm not a soldier, so-so blow me and run.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar