Måste erkänna, även fast saker och ting inte gick som det skulle, så hade jag ändå ett riktigt bra lov, jag fick ju vara med Marcus i flera dagar. Och om jag ska vara ärlig, så trodde jag aldrig, att jag skulle kunna sakna någon sådär mycket på en vecka. Marcus jag vill ha dig nära, vi är gjorda för varandra. Wapababababababa, we're in love. Men i alla fall, det var fint när det var fint, och mindre fint när det var skit. :)
Fast jag måste faktiskt säga att Stockholm central kunde skyltat bättre så att jag slapp vara helt borta, jag kunde blivit nappad! ;)
Sitter i alla fall här på rummet och lyssnar på "knarkmusik" som mamma hade sagt, men Ola Magnell är faktiskt bra! Men snart kommer i alla fall lillpojken Marcus hit så jag lär väl passa på att göra bort mig nu innan så att han slipper skratta åt mig. :)
Jag älskar dig finis. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar